painted Landscape in 1920  Related Paintings of Joao Batista da Costa :. | O obolo da viuva | Paisagem com casa | Sem tetulo | The widows mite | Landscape |
Related Artists:
Francesco Hayez
1791-1882 Italian Francesco Hayez Galleries Hayez came from a relatively poor family from Venice. His father was of French origin while his mother, Chiara Torcella, was from Murano. The child Francesco, youngest of five sons, was brought up by his mother sister, who had married Giovanni Binasco, a well-off shipowner and collector of art. From childhood he showed a predisposition for drawing, so his uncle apprenticed him to an art restorer. Later he became a student of the painter Francisco Magiotto with whom he continued his studies for three years. He was admitted to the painting course of the New Academy of Fine Arts in 1806, where he studied under Teodoro Matteini. In 1809 he won a competition from the Academy of Venice for one year of study at the Accademia di San Luca in Rome. He remained in Rome until 1814, then moved to Naples where he was commissioned by Joachim Murat to paint a major work depicting Ulysses at the court of Alcinous. In the mid 1830s he attended the Salotto Maffei salon in Milan, hosted by Clara Maffei (whose portrait Hayez painted for her husband), and he was still in Milan in 1850 when he was appointed director of the Academy of Brera there. Assessment of the career of Hayez is complicated by the fact that he often did not sign or date his works. Often the date indicated from the evidence is that at which the work was acquired or sold, not of its creation. Moreover he often painted the same compositions several times with minimal variations, or even with no variation. His early works show the influence of Ingres and the Nazarene movement. His later work participates in the Classical revival.
Marie-Guillemine Benoist
Paris 1768-1826 was a French neoclassical, historical and genre painter. She was born in Paris, the daughter of a civil servant. Her training as an artist began in 1781 under Élisabeth Vigee Le Brun, and she entered Jacques-Louis David's atelier in 1786 along with her sister Marie-Élisabeth Laville-Leroux. The poet Charles-Albert Demoustier, who met her in 1784, was inspired by her in creating the character Émile in his work Lettres Émilie sur la mythologie (1801). In 1791 she exhibited for the first time in the Salon de Paris, displaying her mythology-inspired picture Psych faisant ses adieux sa famille. Another of her paintings of this period, L'Innocence entre la vertu et le vice, is similarly mythological and reveals her feminist interests in this picture, vice is represented by a man, although it was traditionally represented by a woman. In 1793, she married the lawyer Pierre-Vincent Benoist. Her work, reflecting the influence of Jacques-Louis David, tended increasingly toward history painting by 1795. In 1800, she exhibited Portrait d'une negresse in the Salon. Six years previously, slavery had been abolished, and this image became a symbol for women's emancipation and black people's rights. This picture was acquired by Louis XVIII for France in 1818. An important commission, for a full-length portrait of Napol on Bonaparte Premier Consul Français in this period was awarded to her in 1803. This portrait was to be sent to the city of Ghent, newly ceded to France by the Treaty of Luneville in 1801. Other honors came to her; she was awarded a Gold Medal in the Salon of 1804, and received a governmental allowance. During this time she opened an atelier for the artistic training of women. Her career was harmed by political developments, however, when her husband, the convinced royalist count Benoist, was nominated in the Conseil d'État during the post-1814 monarchy come-back called the Bourbon Restoration.
fredrik westin
Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).